Vind i seglen, eld i motorn
Utdrag från anteckningar 20e juli
Det hade regnat i två hela dagar. Fullkomligt öst ned. Vi hade spenderat tid på caféer, ätit fantastiska chunjes, sett många avsnitt av doktor who och sprungit runt på tjugotalet biljettkontor. Målet var att hitta färjebiljetter över till Taiwan, men var vi än gick så meddelade de att alla biljetter för flera veckor framöver var slutsålda. Vi ville inte ge upp. Till slut hade vi fått nog. Batterierna var laddade. Vi åkte direkt ned till hamnen för att se om de hade en färjebiljett över. De hade de, men vi var tvungna att skynda oss. Som vanligt klarar vi oss inte utan lite extra dramatik i livet. Då det visat sig att vi inte hade en bankomat som kunde ta våra kort i hela byggnaden var vi tvungna att hitta en taxi som skulle ta oss till en bankomat. Hamnen låg ganska långt från närmaste bankomat. Taxichaufförerna ville bråka. De såg att vi var stressade och gav oss turistpriser trots att alla samtal fördes på kinesiska. Till slut gav de med sig. De här laowaisen har varit med förr. 25 minuter innan färjan skulle gå var allting klart. Då vi inte hade ätit frukost bestämde vi oss för att köpa äckliga hamburgare för att få någonting i oss. 15 minuter senare när de efter vissa påtryckningar på kinesiska och diverse mordhot på svenska var klara med burgarna sprang vi in till gränskontrollen. Vid det laget hade vi så lite tid att gränskontrollen lät oss skippa röntgenmomentet. Jag tror aldrig att jag fyllt i en departure blankett så fult innan. Jag vet inte ens om jag skrev rätt uppgifter. Till slut kommer vi i alla fall igenom och galopperar in genom ingången till färjan just som de lossar repen som håller fast färjan. Vind i seglen. El i motorn. Äntligen var vi på väg igen.
