En mycket vilsen reseblogg

Början på någonting nytt...

Publicerad 2013-02-09 02:27:00 i Allmänt, Erika, Sofia,

Nu är vi äntligen här! I landet där pyjamasbeklädda åldringar promenerar med bajsande barn på gatorna, där vi sätter våra liv på spel varje dag när vi och tusen kineser, bilar och cyklister försöker ta oss över gatan samtidigt och där kineser i alla åldrar går in i skyltar och snubblar på gatustenar de inte har sett då de stirrar förvånat på de två konstiga västerlänningarna som spatserar ner för gatan.
Betyget? Vi trivs så himla bra!! 
 
Det är konstigt att vi redan är inne på vår tredje dag här i Beijing. Hittills har vi lagt mycket tid på att försöka hitta en lägenhet inför skolterminen. Desvärre verkar alla agenturer och ja, nästan hela det kinesiska samhället helt stannat av inför det två veckor långa kinesiska nyårsfirandet som börjar idag. Vi fortsätter att leta och återkommer såklart med uppdateringar.
 
Allting har gått bra i alla fall... trots några smärre missöden, men hade ni verkligen väntat er något annat? Den första incidenten inträffade när vi kommit på planet från Köpenhamn och en stackars kines erbjöd sig att lyfta upp Erikas bautaväska i bagageutrymmet ovanför stolarna. Smidig som hon är hann hon säga någonting om att väskan nog var lite tung men som den man han var tycktes detta inte bekymra honom... till dess att han lyfte upp väskan. Han kollade chockerat på oss. Va fan hade vi lagt i väskan egentligen? Han harklade sig och försökte igen. Armarna skakade och ansiktet blev rödare och rödare. Innan han var klar hade en liten svettdroppe formats i hans panna och porlat ned för hans rygg. Ägaren till den tunga väskan tyckte att det var väldigt pinsamt att väskan var så tung och att mannen hade tvingats kämpa för att få upp den och kommenterade att det var synd om honom och att han såg mycket, mycket trött ut till Sofia, kanske också något osmidigt om hans skäggstubb. När han tre minuter senare fått stängt luckan och satt sig ner i stolen trodde vi saken var biff.... till dess att hela hans rad började snacka norska. Det var alltså en NORSK kines och han hade med all säkerhet förstått precis varenda ord vi sa. SAAAAAAATAN!!!! Varför är världen så förvirrande?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

The crazy chinese fanclub

Två ovanligt muskulösa lyxförpackningsbrudar som försöker hitta lyckan i öst.

dagar kvar till avfärd

Follow on Bloglovin

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela